sauva2.gif (1739 bytes)

Pääministeri Rangell ja presidentti Ryti Mikkelissä heinäkuussa 1941


När Mannerheim besökte S:t Andree på Karelska näset under frihetskriget 23.2.1918 gav han en deklaration, där han svor, att han inte skulle sätta sitt svärd i slidan före "den sista av Lenins soldater och huliganer" hade förvisats från såväl Finland som Fjärr-Karelen.

 

Den Karelska dagordern


Deklarationen inspirerade stamideologins vänner. En delegation som kommit från Joensuu och Sordavala fick både senatens och överbefälhavarens stöd för sina planer att skicka fälttågsexkursioner för att befria Fjärr-Karelen. Mannerheim till och med utvidgade planen till att även beröra Olonetsiska Karelen.

På andra sidan väckte deklarationen kritik. Man ansåg, att den hade getts utan tillräckliga kraftresurser och i fel tid. Frågan om Öst-Karelen skulle bli ett tvisteämne i storpolitiken, förrän finnarna verkligen skulle ha inflytande där.

När man i begynnelsen av fortsättningskriget förberedde sig på Karelska arméns anfall mot Ladogas strand och Svir strömmen, gav Mannerheim överbefälhavarens dagorder nr 4, där han hänvisade till det löfte han gett 1918 om att deportera bolsjevikerna från Öst-Karelen och lovade Karelens folk frihet och Finland en stor framtid. Han berättade, att i Finska arméns leder marscherade karelarnas egna bataljoner. Med detta hänvisade han till de sk. stambataljonerna som samlats ihop i Finland.

Mannerheim ansåg att hans deklaration följde statsledningens tankar och speglade en omfattande opinion. En dylik dagorder, i vars formulering det gick att läsa en tendens att utvidga Finlands områden, till ett Stor-Finland, väckte uppmärksamhet - både i Finlands politiska kretsar och ute i världen. Regeringen ansåg att deklarationen var för dristig och försökte med diplomatins medel mjuka upp tonen, även om den inte direkt avsade sig deklarationens budskap.

Andra världskriget | Stillahavskriget | Vinterkriget | Högkvarteret | Mannerheimlinjen | Vilho Petter Nenonen | K.L. Oesch | Harald Öhquist | Paavo Talvela | Fortsättningskriget |Transiteringsavtalet | Risto Ryti | Den Karelska dagordern | Erik Heinrichs | A.F. Airo | Hugo Österman | Marskens sup | Mannerheim-korset | Hederstiteln Marsalken av Finland | Luftkriget och luftstridskrafterna

Etusivulle

LEVNADSLOPPET | SLÄKTBAKGRUNDEN | UPPVÄXTIDEN | MILITÄRKARRIÄRENFRIHETSKRIGET | RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 | I DET CIVILA | FÖRSVARSRÅDET | ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 | REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 | PENSIONÄRSÅREN | SPECIALOMRÅDEN | SÖK