Aarne Sihvo


(1889-1963), kapten 11.2.1918, major 15.3.1918, överstelöjtnant 6.4.1918, överste 3.5.1918, generalmajor 5.12.1925, generallöjtnant 14.8.1930, general för infanteriet 20.9.1946.

Fick sin militärutbildning i Finska Jägarbataljonen i Tyskland 1915-1917 och Italiens Militärhögskola 1923-1925.

Överbefälhavare för Karelens trupper i frihetskriget 12.2.-18.4. samt Grupp Sihvos befälhavare 18.4.-16.5.1918. Som en finsk soldat som vunnit framgång visade nationalisterna honom sin ynnest i samband med den stora paraden i Helsingfors i maj 1918 när de krävde att det "onationella" stoffet skulle uteslutas ur arméns ledning. Sihvo gav pressen ett entusiastiskt utlåtande: "De gamla herrarna och de som tjänat i Ryssland borde vika undan, eftersom organiseringen av armén inte får lämnas till de sk. reträttordningens män". Mannerheims och Sihvos förhållande blev dock inte skärpt.

Kommendör för 3. divisionen 1918. Olonets expeditionens ledare 1919. Militärens befälhavare 1926-1933. Allmän inspektör för försvarsmakten 1933-1938, landets befolkningsskyddsinspektör 1938-1941, 1944-1946 och Högkvarterets luftskyddskommendör 1941-1944. Försvarsmaktens kommendör 1946-1953.

 

Överbefälhavare 1918 | Högkvarteret 1918 | Senaten i Vasa | Hannes Ignatius  | Martin Wetzer | Harald Hjalmarson | Ernst Linder | Gösta Theslöf | Jägarna | S:t Petersburgsfrågan | Förhållandet till Tyskland | Frihetskorset | Öst-karelen-frågan | Nylands dragonregemente | Granriset | Finlands flagga | Den svenska brigaden | Skyddskårerna | Jägarkonflikten | Heikki Kekoni | Frågan om rödgardistfångarna | Wilhelm Thesleff   | Aarne Sihvo | Rudolf Walden  |  Luftvapen | Den röda och vita terrorn | Den stora paraden 16. 5. 1918 | Ålandsfrågan | Monarkin | Mannerheims avgång

Etusivulle

LEVNADSLOPPET | SLÄKTBAKGRUNDEN | UPPVÄXTIDEN | MILITÄRKARRIÄRENFRIHETSKRIGET | RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 | I DET CIVILA | FÖRSVARSRÅDET | ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 | REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 | PENSIONÄRSÅREN | SPECIALOMRÅDEN | SÖK