Mannerheims släktbakgrund var adlig, finsk och svenskspråkig.
På faderns sida härstammade släkten Mannerheim från Nederländerna och blev hemmastadd
i Sverige på 1600-talet och den hade inverkat på Finska förhållanden märkbart under
autonomins årtionden. När Gustaf Mannerheim föddes var den en av landets mest kända
släkter.
Farfarsfadern Carl Erik Mannerheim (1759-1837) hörde till den
politiska oppositionen, Anjala-förbundet, under Gustav III regeringstid, från detta
klarade han sig med livet i behåll genom en benådning och skaffade sig 1795 Villnäs
gård, vilken han började sköta och blev 1805 ordförande för hushållningssällskapet.
Under det Ryska väldet var han ordförande för den delegation som redogjorde de Finska
ärendena för Alexander I. Han var även landshövding och vice ordförande för senatens
ekonomiedepartement (på sätt och vis Finlands statsminister) 1822-1826.
Farfadern den internationellt kända insektforskaren Carl
Gustaf Mannerheim å sin sida var president för Viborgs hovrätt 1839-1854.
Fadern, kammarjunkare, greve Carl Robert Mannerheim (1835-1914)
var poet, författare och industriman. Hans affärer lyckades inte och han försattes i
konkurs. Villnäs såldes 1880 - visserligen till systern Mimmi (Eva Carolina) Mannerheim
- och för att komma undan sin trassliga ekonomi tog fadern sin tillflykt till Paris. Där
levde han ett bohemliv.
Modern, Hélène (född Julin), kom från en känd industrisläkt.
Det fanns sammanlagt åtta syskon.
Sofia (Sophie) Mannerheim 21.12.1863-9.1.1928
Carl Mannerheim 18.3.1865-6.7.1915
Johan Mannerheim 27.12.1868-25.9.1934
Eva Sparre 30.6.1870-1957
Anna Mannerheim 4.3.1872-18.5.1886
August Mannerheim 9.11.1873-22.4.1910
Marguerite (Kissie) Gripenberg 15.10.1884-1958
LEVNADSLOPPET | SLÄKTBAKGRUNDEN | UPPVÄXTIDEN | MILITÄRKARRIÄREN | MEDBORGARKRIGET | RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 | I DET CIVILA | FÖRSVARSRÅDET | ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 | REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 | PENSIONÄRSÅREN | SPECIALOMRÅDEN | SÖK