Mannerheim valdes till Republikens president (4.8.1944-8.3.1946), eftersom man
ansåg att enbart han kunde leda landet till fred.
Han åtnjöt ett förtroende som garanterade att förhandlingarna med Sovjetunionen inte
sågs som ett svek och att hela armén skulle följa fredsavtalet. Mannerheim avsade sig
det avtal som hindrade separatfreden och samtyckte till vapenvila.
Efter vapenstilleståndsfördraget (19.9.1944) strävade Mannerheim aktivt till att finna en ny, för Finland i dessa förhållanden så gynnsam utrikespolitisk lösning som möjligt. Han ansåg, att man med en försvarsallians med Sovjetunionen kunde stabilisera Finlands suveräna ställning. Stalin ville inte ännu stabilisera Finlands politiska ställning, men den skissering Mannerheim i januari 1945 gjorde har karakteriserats som grund för det VSB-avtal som slöts år 1948.
När de allierades
kontrollkomission övervakade Finland måste Mannerheim acceptera flera motvilliga beslut.
Han tvingades finna sig i att skyddskårerna, Lotta Svärd-förbundet och Finlands
vapenbrödraförbund upplöstes, även om de var det Finska försvarets hängivna
stödjare. På motsvarande sätt frigavs sådana som på sin tid dömts för
landsförräderi och dessa togs även in i Finlands regering.
På grund av hälsoskäl var Mannerheim tjänstledig 3-10.3., 12.9.-5.10., 18.10.1945-4.3.1946.
Även om Mannerheim ur Sovjetunionens synpunkt var den enda, som kunde
hålla Finland enhetligt och hindra att motståndsrörelsen växte, var han även i
inrikespolitiken en broms för utvecklingen enligt den sk. demokratiska politiken som
vänt sina blickar mot Sovjetunionen. Under krigsansvarighetsrättegången (1945-1946)
förekom det även krav om att han skulle anklagas och han tvingades hålla sig på
defensiven i praktiken. Hans möjligheter att effektivt leda Finlands utrikespolitik var
små, och utmattad av sjukdom avgick han som president i mars 1946. Mannerheim vistades
främst utomlands skötande sin hälsa, från år 1948 i Val-Mont i Schweitz.
LEVNADSLOPPET | SLÄKTBAKGRUNDEN | UPPVÄXTIDEN | MILITÄRKARRIÄREN | FRIHETSKRIGET | RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 | I DET CIVILA | FÖRSVARSRÅDET | ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 | REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 | PENSIONÄRSÅREN | SPECIALOMRÅDEN | SÖK