De förnamn som Mannerheim fått vid dopet var Carl Gustaf Emil och
tilltalsnamnet var Gustaf.
Således undertecknade han under hela sitt liv sina privatbrev Gustaf eller G. Mannerheim.
Enligt militär sed kunde han underteckna officiella dokument enbart med militärgraden
och efternamnet.
Under tjänstgöringen i Ryssland tilltalades Mannerheim på lokalt sätt med förnamn och fadersnamn Gustaf Karlovitsh, och i ett skede, på 1890-talet, skrevs namnet i officiella dokument där Karl Gustafovitsh på grund av det första förnamnet. Som riksföreståndare använde han år 1919 det förfinskade förnamnet Kustaa.
När han i januari 1918 reste från Helsingfors till Vasa använde han för säkerhets skull i sitt resepass namnet Gustaf Malmström. Den sk. Nya Skogsbyråns aktivister, vilka tvingades i sin hemliga verksamhet använda chifferskrift och täcknamn, kallade honom under samma tid Andersson. I vissa unga agrarpartisters talesätt användes täcknamnet Gospodin om honom, vilket i en litet kritisk ton syftade på herreklassen och ryskt inflytande.
LEVNADSLOPPET | SLÄKTBAKGRUNDEN | UPPVÄXTIDEN | MILITÄRKARRIÄREN | MEDBORGARKRIGET | RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 | I DET CIVILA | FÖRSVARSRÅDET | ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 | REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 | PENSIONÄRSÅREN | SPECIALOMRÅDEN | SÖK