Världskriget är ett krig, vars krigsoperationer täcker hela jordklotet och i vilken en ansenlig del av världens nationer deltar. Det första världskriget under åren 1914-1918 utkämpades närmast i Europa, men redan från början av kriget även i Asien och Afrika, samt som sjökrig på alla världens hav. I kriget led Tyska kejsardömet och Österrike-Ungerns dubbelmonarki ett nederlag, när återigen Stor-Britannien, Frankrike, Italien och Förenta Staterna kunde diktera fredsvillkoren. Ryska kejsardömet som varit på deras sida störtade samman inifrån.
En av orsakerna till att världskriget bröt ut var mekanismen i stormakternas alliansförhållanden. När en nationalist som förfäktade över ett Stor-Serbien 28.6.1914 hade dödat Österrike-Ungerns tronarvinge ("Skotten i Sarajevo"), ställde Österrike-Ungern Serbien ett ultimatum och förklarade sedan krig 28.7.1914. Inom ramarna för traktatet förklarade Tyskland sedan krig åt Ryssland, Frankrike och Belgien, Stor-Britannien åt Tyskland, Österrike-Ungern åt Ryssland och Frankrike och Stor-Britannien igen åt Österrike-Ungern. Så föddes de av Tyskland och Österrike-Ungern ledda "centralmakterna" och runtomkring dem den av Frankrike, Ryssland och England ledda "ententen".
Det visade sig att de moderna arméernas eldkraft och parternas operationsskicklighet räckte för att förhindra snabba beslut i kriget. Tyskarnas attack mot Paris stannade vid Marne-floden i början av september 1914 och ryssarnas attack mot Ost-Preussen, som tyskarna med svaga krafter försvarade mot Berlin, i slutet av augusti i slaget vid Tannenberg. Vid fronterna blev man tvungen att gräva ner sig i skyttegravar och föra ställningskrig. Verduns utnötningsstrider våren och sommaren 1916 var västfrontens stora strider samt Aisne-Marne striderna sommaren 1918. På östfronten utkämpades stora strider 1914 i Lublin området, 1915 vid Masuriens sjöområde i norr och söderut, vid Karpaterna, 1916 vid Österrike-Ungerns gränser (Operationen vid Brusilov) och 1917 i Galitsien.
När kriget fortgick utvecklades även nya
vapen, med vilkas hjälp man hoppades på en lösning till kriget. Till slagfältet
hämtades stridsgaser 1915 och pansarvagnar 1916. Ett omfattande luftkrig startade också.
Stormakternas mäktiga stridsflottor vågade sig inte på en avgörande strid, men på
världens hav utkämpades handelskrig. I februari 1917 förklarade Tyskland ett
obegränsat U-båtskrig, vilket var en märkbar orsak till att Förenta Staterna som
länge förhållit sig neutralt förklarade Tyskland krig i april 1917.
Kriget bredde ut sig. Till ententen slöt sig år 1914 Japan, år 1915 Italien, år 1916 Portugal och Rumänien och år 1917 Förenta Staterna och Grekland, till centralmakterna igen Turkiet år 1914 och år 1915 Bulgarien. Centralmakternas trupper erövrade Rumänien hösten 1916 och striderna förflyttades till dess östliga delar.
För Rysslands del orsakade krigets enorma ekonomiska förluster och manskapsförluster allvarligt missnöje med regeringsmakten och krigsledningen. Den inre krisen ledde till tsarväldets störtande i den sk. februarirevolutionen i början av mars 1917. Ryssland förblev i gemensam front med ententen. Det av bolsjevikerna ledda socialistblocket lovade fred åt folket, och när den i den sk. oktoberrevolutionen hade fått regeringsmakten i Ryssland, slöts på östfronten ett fredsavtal i slutet av november 1917.
De av Lenin ledda bolsjevikerna hoppades att fredstanken skulle orsaka uppror och revolution i Tyska armén och efter det även i andra arméer. Bolsjevikerna var redo att bevilja minoritetsnationaliteterna, som hört till Rysslands kejsardöme autonomi för att de skulle upphöra med sin Rysslandsfientlighet, genomdriva en intern revolution och sluta sig till det gemensamma socialistiska nationernas förbund. Således accepterades även Finlands självständighetsförklaring, men den inre omstörtning som börjat där hade ingen framgång, när Ryssland på grund av Tysklands påtryckning måste dra bort sina trupper därifrån.
Världsrevolutionen hade förhindrat ett för Ryssland ogynnsamt fredsavtal med centralmakterna och därför dröjde bolsjevikregeringen med att ingå avtal. Tyskland tålde dock inte länge ett dröjsmål. I februari 1918 attackerade dess trupper även i öst, ockuperade Baltien och Ukraina och Ryssland måste underordna sig att sluta fred med centralmakterna i Brest-Litovsk 3.3.1918. I Ryssland bröt ett inbördeskrig ut i början av år 1918, när bolsjevikregeringens motståndare försökte störta den med västmakternas och emellanåt även med Tysklands stöd.
I Tyskland och Österrike-Ungern uppdagades uppror först efter centralmakternas militära förlust. Bulgarien, Turkiet och Österrike slöt vapenstillestånd 29.9.-2.11. och Tyskland 11.11.
Ungefär 60-65 miljoner män
hade kämpat på fronterna i det första världskriget, och av dem återvände knappt
hälften från fronten utan skador. Cirka 9 miljoner män hade stupat, 7 miljoner
försvunnit eller blivit krigsfångar och ungefär 21 miljoner blivit skadade. Striderna
som härjat på vidsträckta områden hade orsakat aldrig skådad ödeläggelse,
förstört tusentals byggnader och sänkt hundratals skepp.
För Österrike-Ungerns dubbelmonarki blev världskrigets tryck övermäktigt. De olika nationaliteternas självständighetskrav stärktes. När vapenstilleståndet hade slutits i november 1918, förklarade sig Österrike och Ungern som självständiga republiker och serbernas, kroaternas och slovenernas förbund (senare Jugoslavien) som kungadöme. Tjeckerna och slovakerna hade förklarat sig som självständiga redan ett par veckor tidigare.
På Ryska kejsardömets ruiner föddes Finlands, Estlands, Lettlands, Litauens och Polens nationer, samt ett par kortvarigare, Ukraina och Georgien.
LEVNADSLOPPET | SLÄKTBAKGRUNDEN | UPPVÄXTIDEN | MILITÄRKARRIÄREN | MEDBORGARKRIGET | RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 | I DET CIVILA | FÖRSVARSRÅDET | ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 | REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 | PENSIONÄRSÅREN | SPECIALOMRÅDEN | SÖK