I de ryska revolutionerna år 1917 störtades först tsarväldet och sedan "interimsregeringen" som osammanhängande strävade efter ett demokratiskt styrelsesätt. |
||
Från dessa revolutioner startade Ryska inbördeskriget, vilket slutade först år 1922. I inbördeskrigets strider förenades Rysslands olika politiska partiers kamp för att störta revolutionsregimen och olika stormakters och vissa mindre staters strider på Ryskt territorium mot varandra och mot Ryska inbördeskrigets parter. Den Ryska revolutionen i februari-mars 1917 rubbade den traditionella ordningsmakten, men stora inre strider uppkom inte, förrän general Lavr Kornilov i september stödd av arméns olika avdelningar startade en attack mot S:t Petersburg. Interimsregeringen beväpnade arbetarna och lyckades stoppa detta kuppförsök. Oktoberrevolutionen som utfördes av de radikala
socialistpartierna (6-7.11.1917) fråntog interimsregeringen makten. Den nya sovjetregimen
ledd av V.I. Lenin hindrade den folkvalda konstitutionsstiftande nationalförsamlingens
verksamhet. |
||
Militära grader | Den militära karriären i Ryssland | Ryska armén | Det kejserliga gardet | Den kejserliga hovstallförvaltningen | Nikolai II | I Rysk-japanska kriget | Forskningsresa till Kina 1906-1908 | Vetenskaplig expedition till Asien | Polen-tiden | Det första världskriget | Mannerheim i första världskriget | S:t Georgskorset | S:t Georgssvärde | Ryska revolutionen | Avsked från Ryska armén | ||
LEVNADSLOPPET | SLÄKTBAKGRUNDEN | UPPVÄXTIDEN | MILITÄRKARRIÄREN | MEDBORGARKRIGET | RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 | I DET CIVILA | FÖRSVARSRÅDET | ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 | REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 | PENSIONÄRSÅREN | SPECIALOMRÅDEN | SÖK |