|
||
När Mannerheim började sin militärkarriär i Ryssland bestod armén av 32 000 officerare och 850 000 hörde till manskapet. Kavalleriets styrka var cirka 75 000 män, 99 regementen. |
||
Manskapet samlades från värnpliktiga; officerarna rekryterades främst från krigsskolornas och kadettskolornas elever och en stor del av dem var adliga eller jämställda med den. En vakans som stabsofficer förutsatte i princip studier vid en krigsskola eller i gardestrupperna. När det började vara trängsel i toppen av officerskåren i slutet av 1800-talet, utsattes övre åldersgränser år 1899, som för en kavalleriofficer var 56 år. I samband med krigen växte helhetsstyrkan, år 1904 var ca 42 000 officerare i tjänst och 1 050 000 hörde till manskapet och år 1914 38 000 officerare och 2 700 000 manskap. Under Japanska kriget växte kavalleridivisionernas antal till 30; på grund av förlusterna var styrkan ca 74 000. När första världskriget började fanns 24 kavalleridivisioner och 8 brigader. Kavalleriet organiserades till armékårer, och regementen ökades ut, i synnerhet med kosacker. Under oktoberrevolutionen hade Ryska armén kavalleri för 10 armékårers staber, 47 divisioner och 9 brigader. Världskrigets förluster var stora och mera manskap inkallades till tjänstgöring. När revolutionen år 1917 började bestod armén av (1.3.1917) 128 000 officerare och 7 007 000 manskap. När Mannerheim avslutade sin karriär i Ryssland, vid tiden för obtoberrevolutionen, var den sk. fungerande arméns styrka, i frontrupperna alltså, ca 6 350 000 man. Under kriget hade armén lidit en förlust på ca 7 500 000 man som stupade, sårade och tillfångatagna. I samband med revolutionerna försvagades Ryska arméns disciplin avsevärt och officerare sköts. De råd som soldaterna hade valt blandade sig i ledningen, och krigföring började bli omöjligt. Efter oktoberrevolutionen avancerade demokratiseringen av armén vidare, manskapet valde kommendörer, officersgraderna avlägsnades och deserteringen ökade. Bolsjevikerna hade fått armén på sin sida genom att lova fred och utryckning. Så fick Ryska armén komma gradvis hem från december 1917 till mars 1918.
|
||
Militära grader | Den militära karriären i Ryssland | Ryska armén | Det kejserliga gardet | Den kejserliga hovstallförvaltningen | Nikolai II | I Rysk-japanska kriget | Forskningsresa till Kina 1906-1908 | Vetenskaplig expedition till Asien | Polen-tiden | Det första världskriget | Mannerheim i första världskriget | S:t Georgskorset | S:t Georgssvärde | Ryska revolutionen | Avsked från Ryska armén | ||
LEVNADSLOPPET | SLÄKTBAKGRUNDEN | UPPVÄXTIDEN | MILITÄRKARRIÄREN | MEDBORGARKRIGET | RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 | I DET CIVILA | FÖRSVARSRÅDET | ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 | REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 | PENSIONÄRSÅREN | SPECIALOMRÅDEN | SÖK |