wpe1.jpg (2293 bytes)

Valtioneuvoston 75-vuotisonnittelu


Titeln fältmarskalk fick Mannerheim 19.5.1933 på 15-årsdagen av Frihetskrigets slut.


Redan på 1920-talet hade Finska Kadettskolans kamratlag börjat verka för att skaffa denna utmärkelse åt Mannerheim, och under P.E. Svinhufvuds presidenttid blev det verklighet av detta initiativ. Frihetskrigets frontmän skaffade honom redan tidigare en inofficiell marskalksstav. Den officiella fick han 1933.

Fältmarskalk-titeln var mycket allmän i stormakternas arméer. Den svenska arméns finska fältmarskalker, bl.a. 30-åriga krigets hjältar, var högt placerade i Finlands krigshistoria i början av 1900-talet. I den gamla svenska hierarkin var marskalken och drotsen följande efter kungen, fältmarskalken blev bekant för folket genom J. L. Runebergs "Fänrik Ståls sägner". Den kortare, intimare benämningen marsken användes av folket då man talade om Mannerheim.

Då Mannerheims 75-årsdag närmade sig, diskuterades överallt om sätt att visa sin uppskattning för honom. Då det i den egentliga rangordningen i Finland inte fanns högre grader än fältmarskalk, föddes tanken på att ge honom hederstiteln Marskalken av Finland. Motsvarande förslag hade en f.d. riksdagsman framlagt för presidenten hösten 1940, professorn i husdjurslära Georg von Wendt. I bakgrunden låg försvarsmaktens ledning, som ansåg att vinterkriget hade förenat befolkningen. De hade sporrats av att Göring sommaren 1940 i Tyskland hade fått riksmarskalks titel, efter det Frankrike besegrats.

I slutet av maj 1942, under finska regeringens sammanträde, gjordes beslutet, att Mannerheim skulle beviljas en ny, unik, hederstitel Marskalken av Finland. Motiveringen lydde: "Era strålande militära bedrifter placerar Er på en hederspalts i vår historia som vår största soldat". Den högtidliga gratulationen är daterad 4.6.1942. Marskalken av Finland kunde inte förkortas, det användes som sådant, trots sin högtidlighet, med högaktning. Marsken kvarstod trots det fortfarande.

Marsalkan sauva vuodelta 1928  Marsalkan sauva vuodelta 1933

 

Andra världskriget | Stillahavskriget | Vinterkriget | Högkvarteret | Mannerheimlinjen | Vilho Petter Nenonen | K.L. Oesch | Harald Öhquist | Paavo Talvela | Fortsättningskriget |Transiteringsavtalet | Risto Ryti | Den Karelska dagordern | Erik Heinrichs | A.F. Airo | Hugo Österman | Marskens sup | Mannerheim-korset | Hederstiteln Marsalken av Finland | Luftkriget och luftstridskrafterna

Etusivulle

LEVNADSLOPPET | SLÄKTBAKGRUNDEN | UPPVÄXTIDEN | MILITÄRKARRIÄRENFRIHETSKRIGET | RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 | I DET CIVILA | FÖRSVARSRÅDET | ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 | REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 | PENSIONÄRSÅREN | SPECIALOMRÅDEN | SÖK