Enligt ett förslag som tyskarna väckte slöts ett militäravtal mellan Tyskland och Finland i september 1940 och diplomatisk korrespondens bekräftade tyska truppers transitering genom Finland till Nord-Norge och tillbaka från och med september 1940.

Med detta som förevändning byggde tyskarna servicestödjepunkter på Finlands område och med stöd av dessa förflyttade de före fortsättningskriget hela divisioner till Finland för en offensiv mot Sovjetunionen..

En tysk affärsman, överstelöjtnant Joseph Veltjens, föreslog transitering för marskalk Mannerheim 18.8.1940. Samtidigt meddelade denne, att Finland av Tyskland kunde köpa artilleri och andra vapen, vilka Finland led stor brist på. Förslaget behandlades hemligt i en liten inre cirkel, och senare har man tvistat om, ifall Mannerheim, när han gav det första muntliga samtycket, hade den politiska ledningens tillstånd.

Många omständigheter bevisar, att åtminstone statsminister Ryti redan på kvällen 18.8.1940 välsignade tyskarnas transiteringar och deltog i underhandlingarna inom de närmaste dagarna. Däremot finns det ingen absolut visshet om, i vilket skede president Kallio som redan då var sjuk gav sitt samtycke.

Andra världskriget | Stillahavskriget | Vinterkriget | Högkvarteret | Mannerheimlinjen | Vilho Petter Nenonen | K.L. Oesch | Harald Öhquist | Paavo Talvela | Fortsättningskriget |Transiteringsavtalet | Risto Ryti | Den Karelska dagordern | Erik Heinrichs | A.F. Airo | Hugo Österman | Marskens sup | Mannerheim-korset | Hederstiteln Marsalken av Finland | Luftkriget och luftstridskrafterna

LEVNADSLOPPET | SLÄKTBAKGRUNDEN | UPPVÄXTIDEN | MILITÄRKARRIÄREN |  FRIHETSKRIGET | RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 | I DET CIVILA | FÖRSVARSRÅDET | ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 | REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 | PENSIONÄRSÅREN | SPECIALOMRÅDEN | SÖK