Finland hade i juni 1941, när kriget mellan Tyskland och Sovjetunionen hade
utbrutit, hamnat i en situation, där det var naturligt att börja återerövringen av de
områden som den hade förlorat i vinterkriget.
Efter Sovjetunionens luftstridskrafters omfattande offensiv började ändå kriget
25.6.1941. Dess militära syfte var att förstöra tyska flygplan, vilka antogs vara på
finska flygfält.
När kriget inte gick att undvika, beslöt man att föra det effektivt. Finlands armé avancerade till Karelska näset och även över den gamla gränsen till Öst-Karelen. Finlands riksdag beslöt 6.12.1941 att införliva de återerövrade områdena med Finland, och man förberedde även införlivandet av Öst-Karelen till Finland efter kriget. För att stöda Sovjetunionen förklarade Stor-Britannien och dess dominier Finland krig 6.12.1941, vilket dock uteslöt stridshandlingar.
Mannerheim stannade av finnarnas avancemang i december 1941, och då började ett ställningskrigskede som varade i två och ett halvt år. Finska trupper höll stora delar av Öst-Karelen ockuperat.
I juni 1944 började röda armén en storoffensiv i Finlands riktning för att få Finland bort ur kriget runt Leningrad. Utplåningen av den finska armén misslyckades, men finnarna måste retirera från största delen av de områden de ockuperat. När Sovjetunionen avancerade på sin front mot Tyskland allt längre, bl.a. Rumäniens område, beslöt president Mannerheim att gå med på vapenstilleståndsförhandlingar på basen av de villkor som Sovjetunionen framfört. Finlands representanter undertecknade 19.9.1944 ett vapenstilleståndsavtal, där Finland förutom de områden den mist i vinterkriget gav upp även Petsamo.
LEVNADSLOPPET | SLÄKTBAKGRUNDEN | UPPVÄXTIDEN | MILITÄRKARRIÄREN | FRIHETSKRIGET | RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 | I DET CIVILA | FÖRSVARSRÅDET | ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 | REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 | PENSIONÄRSÅREN | SPECIALOMRÅDEN | SÖK