Japan hade visat sig expansionsinriktat redan från 1930-talet men i slutet av år 1941 beslöt de att knäcka Förenta Staternas ekonomiska inflytande på Stillahavsområdet. Med en överraskande attack föstörde dess flygplan 7.12.1941 i Pearl Harbor på Hawaij en stor del av Förenta Staternas flotta.
Med detta började Japans avancerande långt in i Indonesien och ända till Burma. På grund av krigsområdets omfång var havsförbindelserna och Herraväldet över havet centralt, trots att England från Indien försökte krossa Japans positioner även till lands genom Burma och Kina.
På ett omfattande stridsområde var hangarfartygens betydelse märkbar. I Midways sjöslag i juni 1942 lyckades amerikanarna sänka japanska hangarfartyg, styrkepostitionerna jämnades ut och i augusti började amerikanarna redan attacken mot Salomonöarnas Guadalcanal. Striderna fortsatte nu på Stillahavet från ö till ö. Västmakterna hade kommit överens om, att styrkorna koncentreras först till Europa och sedan till Asien. Flottkrafterna utkämpade dock stora sjöstrider, och i slaget vid Leyte på Filippinerna i oktober 1944 miste Japan huvudkrafterna av sin flotta. På våren och sommaren 1945 närmade sig amerikanarna redan de Japanska öarna. När striden blev desperat begick japanska flygare självmordsattacker (kamikaze) genom att flyga direkt mot fartygets bord.
Även om axelmakterna hade lämnat Japan att kämpa ensam, avvisade de kapitulationskraven. Då fällde amerikanarna de ödesdigra och till sina följder oberäkneliga atombomberna 6.8.1945 i Hiroshima och 9.8. i Nagasaki. Även Sovjetunionen anföll 9.8. i Mantshurien, i japanernas rygg. Följande dag kapitulerade japanerna, men kapitulationen undertecknades först 2.9.1945. I praktiken tystnade vapnen på Stillahavets avlägsnare områden först i oktober.
I andra världskriget vältrade sig krigsoperationerna över mycket vidsträcktare områden än i första världskriget, även om motsvarande utnötningsstrider inte förekom. Ändå var krigets totalförluster på detta sätt större, ca 27 miljoner soldater och 24 miljoner civila.
LEVNADSLOPPET | SLÄKTBAKGRUNDEN | UPPVÄXTIDEN | MILITÄRKARRIÄREN | FRIHETSKRIGET | RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 | I DET CIVILA | FÖRSVARSRÅDET | ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 | REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 | PENSIONÄRSÅREN | SPECIALOMRÅDEN | SÖK