MANNERHEIM - ÖVERBEFÄLHALVAREN



	*(1889-1956), vicehäradshövding, Republikens president.*
	Direktionsordförande i Finlands Bank 1923-1940, 1944-1945. Framstegspartiets politiker, riksdagsman 1919-1924, 1927-1929. Minister 1921-1922, 1922-1924, statsminister, när Sovjetunionen anfallit Finland 1.12.1939-19.12.1940. Vald 19.12.1940 till republikens president när Kyösti Kallio blivit varaktigt sjuk. Vintern 1942/1943 när presidentvalet närmade sig började på det politiska fältet en rörelse som ville få Mannerheim vald till president. Detta stödde bl.a. Förenta Staterna eftersom man trodde att Mannerheim var villigare till fred än Ryti. Mannerheim avböjde dock kandidaturen, och Rytis återval bekräftades i valet. När Sovjetunionens storoffensiv stannade i juli 1944 började de politiska kretsarna söka en presidentkandidat. Ryti dömdes i krigsansvarighetsrättegången 1946 till tio år i tukthus, men benådades 1949. Hedersdoktor vid Helsingfors universitet 1956.
	Andra världskriget \| Stillahavskriget \| Vinterkriget \| Högkvarteret \| Mannerheimlinjen \| Vilho Petter Nenonen \| K.L. Oesch \| Harald Öhquist \| Paavo Talvela \| Fortsättningskriget \|Transiteringsavtalet \| Risto Ryti \| Den Karelska dagordern \| Erik Heinrichs \| A.F. Airo \| Hugo Österman \| Marskens sup \| Mannerheim-korset \| Hederstiteln Marsalken av Finland \| Luftkriget och luftstridskrafterna

	LEVNADSLOPPET \| SLÄKTBAKGRUNDEN \| UPPVÄXTIDEN \| MILITÄRKARRIÄREN \| FRIHETSKRIGET \| RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 \| I DET CIVILA \| FÖRSVARSRÅDET \| ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 \| REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 \| PENSIONÄRSÅREN \| SPECIALOMRÅDEN \| SÖK