När förhandlingarna hade misslyckats började röda armén ett anfall 30.11.1939 för att kuva Finska armén och i för att upprätta ett sovjetsystem i Finland.
För att förverkliga detta grundades under O.W. Kuusinens ledning i Sovjetunionen år 1918 Finlands folkstyrelse, av de finnar som flytt dit. Denna dock- eller marionettregering fick ändå inte i sin verksamhetskrets någon betydande del av Finland, eftersom röda armén inte lyckades med utplånandet av Finska armén. En snabb avancering av typ blixtkrig lyckades inte, eftersom finnarna skickligt använde sina kunskaper i den svåra terrängen och när de anfallande under vinterförhållandena inte kunde utnyttja sin övermakt. Vid Karelska näset stannade avanceringen vid finnarnas fästningskedja, som då fick namnet Mannerheim-linjen efter fältmarskalk Mannerheim som blivit utnämnd till överbefälhavare för Finlands armé. Vid Finlands östgräns blev de vid vägarna bundna sovjettrupperna på många ställen inringade i sk. mottin. De led stora förluster och offensiven avstannade.
I februari hade röda armén samlat åt sig en dubbel slagstyrka, jämfört med början av kriget, och började det anfall mot Mannerheim-linjen som ledde till genombrytning. Finnarna retirerade från näset långsamt till nya försvarslinjer, först mellanställningen och sedan bakställningen. I början av mars utkämpades strider vid Viborgsvikens västra strand och Viborgsområdet. Röda armén hade lidit stora förluster - under hela vinterkriget förlorade den ungefär 100.000 män som stupade - och den hade underhållssvårigheter, men å andra sidan började även finnarnas uthållighet att vara på bristningsgränsen, eftersom det var svårt att få påfyllningar.
England och Frankrike hade erbjudit sig att sända hjälptrupper till Finland med avsikt att samtidigt ta Sveriges malmtillgångar under sin kontroll. När världskriget hotade sprida sig till Skandinavien, ansåg Stalin att det var skäl att nöja sig med Finlands underhandlingslösning. I fredsförhandlingarna i Moskva 12.3.1940 fick Sovjetunionen de områden som den krävt före kriget i rikligt mått men avsade sig Kuusinens regering.
LEVNADSLOPPET | SLÄKTBAKGRUNDEN | UPPVÄXTIDEN | MILITÄRKARRIÄREN | FRIHETSKRIGET | RIKSFÖRESTÅNDARE 1918-1919 | I DET CIVILA | FÖRSVARSRÅDET | ÖVERBEFÄLHALVAREN 1939-1946 | REBUBLIKENS PRESIDENT 1944-1946 | PENSIONÄRSÅREN | SPECIALOMRÅDEN | SÖK